49 av 49 uppgifter har facit eller bedömningskriterier från UU.
Officiell källa är alltid den auktoritativa versionen. Lokala kopior är arkiverade här för bekvämlighet och långsiktig tillgänglighet.
Allt material är offentligt och fritt från sekretess enligt Skolverkets riktlinjer. Kontrollera alltid ursprungskällan för eventuella uppdateringar.
GEOGRAFISKA BEGREPP: 9 8 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Världsdel Breddgrad Längdgrad Odling Ökenområde Epicentrum Järnväg Import Mineral Födelsetal Dödstal Ozonskikt Vik a) Vilka begrepp passar ihop? Skriv rätt siffror på raderna. Obs! Det är fyra begrepp för mycket. Longitud Atmosfär Nativitet Sahara Infrastruktur Bergart Fjord Handel Plantage Förklara begreppen: b) Permafrost = c) Immigration = d) Floddelta = 10 Allt fler flickor går i skolan. I nästan hälften av världens länder är flickorna ikapp och förbi vad gäller genomsnittlig tid i skolan. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Andel läskunniga kvinnor över 15 år 15 - 30 % 30 - 50 % 50 - 80 % 80 - 97 % 97 - 100 % Uppgift saknas Andelen läskunniga kvinnor har ökat med mer än 10 % sedan år 1985 ! Fler pojkar än flickor går i skolan K
GEOGRAFISKA BEGREPP (a): Vilka begrepp passar ihop? Skriv rätt siffror på raderna. Obs! Det är fyra begrepp för mycket. Longitud Atmosfär Nativitet Sahara Infrastruktur Bergart Fjord Handel Plantage Förklara begreppen:
GEOGRAFISKA BEGREPP (d): Floddelta = 10 Allt fler flickor går i skolan. I nästan hälften av världens länder är flickorna ikapp och förbi vad gäller genomsnittlig tid i skolan. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Andel läskunniga kvinnor över 15 år 15 - 30 % 30 - 50 % 50 - 80 % 80 - 97 % 97 - 100 % Uppgift saknas Andelen läskunniga kvinnor har ökat med mer än 10 % sedan år 1985 ! Fler pojkar än flickor går i skolan K
FLICKORS SKOLGÅNG: ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Andel läskunniga kvinnor över 15 år 15 - 30 % 30 - 50 % 50 - 80 % 80 - 97 % 97 - 100 % Uppgift saknas Andelen läskunniga kvinnor har ökat med mer än 10 % sedan år 1985 ! Fler pojkar än flickor går i skolan K Källa: FN 11 9 10 Studera kartan och kryssa för om påståendet är sant eller falskt. Få investeringar är så framgångsrika för ett lands utveckling som satsningar på flickors och kvinnors utbildning. På vilka olika sätt kan satsningar på att utbilda flickor leda till att ett land utvecklas positivt? Resonera utifrån perspektiven i rutan. Individ – Samhälle Idag – I framtiden Sant Falskt a) Läskunnigheten bland kvinnor är hög i USA. b) I Brasilien kan endast 60 % av kvinnorna läsa. c) I Ryssland går fler pojkar än flickor i skolan. d) I Indien har läskunnigheten bland kvinnor ökat. 12 Gamla mobiltelefoner, datorer och läsplattor som slängs kallas för elektroniskt avfall. Elektroniskt avfall från Västeuropa och Nordamerika exporteras till länder i Afrika, Asien och Sydamerika där lagar om miljö och arbetsvillkor inte alltid är lika stränga. Exporterar elektroniskt avfall Importerar elektroniskt avfall Importerar sannolikt elektroniskt avfall NORDAMERIKA SYDAMERIKA EUROPA ASIEN AFRIKA AUSTRALIEN ELEKTRONISKT AVFALL Källa: Greenpeace, Basel Action Network Exporterar elektronisk
Facit: Förnybar energi Icke förnybar energi a) Kol X b) Vindkraft X c) Kärnkraft X d) Vattenkraft X e) Olja X
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A – FLICKORS SKOLGÅNG. Begrepp, kartor och naturgeografi.
FLICKORS SKOLGÅNG (d): I Indien har läskunnigheten bland kvinnor ökat. 12 Gamla mobiltelefoner, datorer och läsplattor som slängs kallas för elektroniskt avfall. Elektroniskt avfall från Västeuropa och Nordamerika exporteras till länder i Afrika, Asien och Sydamerika där lagar om miljö och arbetsvillkor inte alltid är lika stränga. Exporterar elektroniskt avfall Importerar elektroniskt avfall Importerar sannolikt elektroniskt avfall NORDAMERIKA SYDAMERIKA EUROPA ASIEN AFRIKA AUSTRALIEN ELEKTRONISKT AVFALL Källa: Greenpeace, Basel Action Network Exporterar elektronisk
Facit: Förnybar energi Icke förnybar energi a) Kol X b) Vindkraft X c) Kärnkraft X d) Vattenkraft X e) Olja X
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A – FLICKORS SKOLGÅNG. Begrepp, kartor och naturgeografi.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR: 17 Var är det mest sannolikt att klimatförändringarnas konsekvenser A, B och C kommer att inträffa? Skriv bokstäverna A, B och C i rätt ruta på kartan. Välj en av konsekvenserna A, B eller C. Resonera om vilka olika följder den konsekvensen kan få. Utgå från perspektiven i rutan. Jag väljer konsekvens: 15 16 Rika – Fattiga Lokalt – Globalt På kort sikt – På lång sikt 18 Vilken stad har flest antal invånare? o Malmö o Falköping o Visby o Skellefteå Vilken sjö ligger nordligast? o Siljan o Mälaren o Hornavan o Hjälmaren Vilket land ligger norr om ekvatorn? o Australien o Argentina o Tanzania o Vietnam Vad är Appalacherna? o Ett land o En ö-grupp o En bergskedja o Ett våtmarksområde a b Svara på frågorna genom att kryssa för ett alternativ. Fler än ett kryss gör svaret ogiltigt. Du kan ha hjälp av kartan i vissa frågor. c d Världen: Världsdelar med gradnät 30/30, statsgränser 0º 0º 30º 30º 30º 30º 60º 60º 60º 0º 30º 30º 60º 60º 60º 90º 90º 120º 120º 150º 150º 180º 180º 0º 30º 30º 60º 60º 90º 90º 120º 120º 150º 150º 180º 180º 17 NAMN, LÄGE OCH STORLEK 19 Vilket land ingår i Baltikum? o Island o Tjeckien o Belgien o Lettland Vilka länder gränsar mot varandra? o USA och Venezuela o Kanada och Mexiko o Venezuela och Chile o Mexiko och USA Vilken flod mynnar ut i Medelhavet? o Ob o Nilen o Rhen o Ganges Vilket land har flest antal invånare? o Indien o USA o Japan o Brasilien Vilket lan
Facit: Bedömningskriterier: belägg för nivå C krävs att resonemanget utgår från olika perspektiv. Då ska eleven till exempel resonera om klimatförändringarnas konsekvenser både lokalt och globalt (d.v.s. olika rumsperspektiv). För att få belägg för nivå A ska elevens resonemang utvecklas utifrån flera olika per- spektiv, t.ex. klimatförändringarnas konsekvenser för individ och samhälle såväl lokalt som globalt. Olika perspektiv är inte alltid direkt uttalade i elevsvaren men kan finnas där ändå. Ett exempel är följande elevsvar där eleven diskuterar fördelar och nackdelar med två alternativa vägdragningar genom ett landskap. Här utgår eleven från två olika perspek- tiv (människa och natur): Jag tycker det andra vägalternativet är bäst för då förstörs ju inte lika mycket. Man behöver inte hugga ner skog och spränga sönder berget. Men med alternativ två går ju vägen rakt genom bondens mark och det är ju inte bra för
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A – KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Begrepp, kartor och naturgeografi.
STÄDER: R 3 Det här provet handlar om städer. I århundraden har städer varit centrum för handel, kultur och innovation. Idag lever mer än hälften av världens befolkning i städer och andelen människor som bor i städer kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden. Städernas påverkan på miljön är stor, men det finns många exempel på hur människor hittar hållbara lösningar på framtidens frågor just i städerna. Fotografiet visar Tokyo 4 Källa: FN Världens största megastäder 0 10 20 30 40 Invånare (miljoner) Idag finns många städer med mer än 1 miljon invånare. Kartan visar områden där det ligger många miljonstäder. Städer med mer än 10 miljoner invånare kallas för megastäder. Av alla som bor i städer är det ca 1/5 som bor i slumområden. Det motsvarar nästan 1 miljard människor. År 1960 År 2014 Prognos för år 2050 Hur stor andel av världens befolkning bor i städer? Slumområden
Facit: Stämmer Stämmer inte Informationen ger inte svar a) År 2014 bodde mer än hälften av världens befolk- ning i städer. X b) Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. X c) Huvudstäder är ofta megastäder. X d) De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. X e) Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. X f) En femtedel av världens länder har slumområden. X g) Den största staden i Indien är Delhi. X h) I Europa finns inga slumområden. X i) År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. X
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver konsumtion utan att koppla till hållbar utveckling eller globala orsak-verkan-samband.
NATURRESERVAT I STÄDER: R 15 25 Vad finns det för fördelar och nackdelar med att bilda fler naturreservat i städer? Resonera i pratbubblorna. Tänk på stadens miljö, invånare och utveckling Fler naturreser vat i en stad är positivt därför att… Fler naturreser vat i en stad är negativt därför att… 16 26 Världen: Världsdelar med gradnät 30/30 0º 30º 30º 60º 0º 30º 30º 60º 60º 60º 90º 90º 120º 150º 180º 0º 30º 30º 60º 60º 90º 90º 120º 150º 180º Staden har som mål att bli världens grönaste stad år 2020 t.ex. genom att bygga koldioxidneutrala hus. A Position: 49°N, 123°V Texterna i informationsrutorna berättar om några städer som arbetar för hållbar utveckling. Para ihop positionerna med rutorna. Läs positionsangivelsen som är gulmarkerad i informationsrutorna. Skriv rätt bokstav (A-E) i de tomma rutorna. Obs! Två rutor blir tomma.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven ger förslag till relevanta åtgärder som kan minska luftför- oreningar i städer. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver konsumtion utan att koppla till hållbar utveckling eller globala orsak-verkan-samband.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2015) – NATURRESERVAT I STÄDER.
HÅLLBARA STÄDER: R 17 0º 30º 30º º 60º 60º 90º 120º 150º 180º º 90º 120º 150º 180º B År 2014 vann den här staden WWF:s tävling ”Earth hour city challenge” för sitt arbete för hållbar utveckling. Position: 34°S, 18°Ö C I den här staden återvinns ca 95 % av hushållens avfall. Position: 60°N, 11°Ö D Denna stad var först i världen med att införa bussar som drivs med solenergi. Position: 35°S, 138°Ö Stadens mål är att erbjuda rättvisa löner och bra arbetsförhållanden för alla som arbetar där. Position: 24°N, 54°Ö E 18 Förorenad luft (smog) är ett vanligt problem i städer. Föroreningarna kommer bland annat från trafik, industrier och hushåll. Den förorenade luften påverkar människors hälsa på ett negativt sätt. Barn och sjuka är särskilt känsliga. Många av de städer som har smutsigast luft ligger idag i fattiga länder.
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E 4-5 korrekta svar Korrekta svar Max antal korrekta svar: 5 55
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver konsumtion utan att koppla till hållbar utveckling eller globala orsak-verkan-samband.
SMOG I STÄDER: R 19 27 Vilka åtgärder kan minska luftföroreningarna (smog) i städer? Ge förslag på olika åtgärder och motivera. Utgå från perspektiven i rutan. Individ – Samhälle På kort sikt – På lång sikt 20 28 Klass 9 C har gjort en fältstudie i Göteborg. Syftet med fältstudien var att undersöka om människor känner sig trygga i staden. Fältstudien genomfördes en måndag kl. 10.00. Klassen delades in i fyra grupper som gick till fyra olika platser i staden. Där ställde de följande fråga till 20 kvinnor och 20 män som passerade platsen: Känner du dig trygg på den här platsen? Så här blev klassens resultat. Studera klassens resultat och kryssa för om påståendet stämmer eller inte. Stämmer Stämmer inte a) Plats 3 är den plats där flest kvinnor känner sig otrygga. b) På plats 1 känner sig flest kvinnor och män otrygga. c) Kvinnor känner sig mer otrygga än män på alla platser. d) Det är fler människor som känner sig trygga än otrygga på alla platser.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven ger relevanta förslag till hur fältstudien kan förbättras. • I vilken utsträckning eleven ger relevanta motiveringar till förslagen. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
SMOG I STÄDER (a): Plats 3 är den plats där flest kvinnor känner sig otrygga.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven ger relevanta förslag till hur fältstudien kan förbättras. • I vilken utsträckning eleven ger relevanta motiveringar till förslagen. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
SMOG I STÄDER (b): På plats 1 känner sig flest kvinnor och män otrygga.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven ger relevanta förslag till hur fältstudien kan förbättras. • I vilken utsträckning eleven ger relevanta motiveringar till förslagen. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
SMOG I STÄDER (c): Kvinnor känner sig mer otrygga än män på alla platser.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven ger relevanta förslag till hur fältstudien kan förbättras. • I vilken utsträckning eleven ger relevanta motiveringar till förslagen. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
SMOG I STÄDER (d): Det är fler människor som känner sig trygga än otrygga på alla platser.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven ger relevanta förslag till hur fältstudien kan förbättras. • I vilken utsträckning eleven ger relevanta motiveringar till förslagen. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
KVINNOR MÄN (e): Vilken plats togs det här fotografiet på? Svar: Plats
Facit: a) Plats 3 är den plats där flest kvinnor känner sig otrygga. X b) På plats 1 känner sig flest kvinnor och män otrygga. X c) Kvinnor känner sig mer otrygga än män på alla platser. X d) Det är fler människor som känner sig trygga än otrygga på alla platser. X e) Plats 2 f) Plats 3 g) Plats 3
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
KVINNOR MÄN (f): Vilken av platserna ligger vid en fotbollsarena? Svar: Plats
Facit: a) Plats 3 är den plats där flest kvinnor känner sig otrygga. X b) På plats 1 känner sig flest kvinnor och män otrygga. X c) Kvinnor känner sig mer otrygga än män på alla platser. X d) Det är fler människor som känner sig trygga än otrygga på alla platser. X e) Plats 2 f) Plats 3 g) Plats 3
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
Facit: a) Plats 3 är den plats där flest kvinnor känner sig otrygga. X b) På plats 1 känner sig flest kvinnor och män otrygga. X c) Kvinnor känner sig mer otrygga än män på alla platser. X d) Det är fler människor som känner sig trygga än otrygga på alla platser. X e) Plats 2 f) Plats 3 g) Plats 3
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
STORA STÄDER: R Landsbygd Stad 5 18 Studera informationen i kartan och diagrammen. Vilka påståenden stämmer enligt informationen i kartan och diagrammen? Och vad kan informationen inte ge svar på? Sätt kryss i rätt ruta. a) År 2014 bodde mer än häften av världens befolkning i städer. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o b) Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o c) Huvudstäder är ofta megastäder. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o d) De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o e) Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o f) En femtedel av världens länder har slumområden. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o g) Den största staden i Indien är Delhi. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o h) I Europa finns inga slumområden. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o i) År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o 6 Antal städer med mer än 1 miljon invånare år 1900 Antal städer med mer än 1 miljon invånare år 2013 Källa: Citypopulations.de Städer med mer än 1 milj. inv. 1900 6-10 milj. 4-6 milj. 1-4 milj. Londo
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A 5-6 korrekta svar 7-8 korrekta svar 9 korrekta svar Korrekta svar Stämmer Stämmer inte Informationen ger inte svar a) År 2014 bodde mer än hälften av världens befolk- ning i städer. X b) Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. X c) Huvudstäder är ofta megastäder. X d) De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. X e) Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. X f) En femtedel av världens länder har slumområden. X g) Den största staden i Indien är Delhi. X h) I Europa finns inga slumområden. X i) År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. X Max antal korrekta svar: 9 40 NYA MILJONSTÄDER
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STORA STÄDER (a): År 2014 bodde mer än häften av världens befolkning i städer. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A 5-6 korrekta svar 7-8 korrekta svar 9 korrekta svar Korrekta svar Stämmer Stämmer inte Informationen ger inte svar a) År 2014 bodde mer än hälften av världens befolk- ning i städer. X b) Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. X c) Huvudstäder är ofta megastäder. X d) De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. X e) Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. X f) En femtedel av världens länder har slumområden. X g) Den största staden i Indien är Delhi. X h) I Europa finns inga slumområden. X i) År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. X Max antal korrekta svar: 9 40 NYA MILJONSTÄDER
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STORA STÄDER (b): Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A 5-6 korrekta svar 7-8 korrekta svar 9 korrekta svar Korrekta svar Stämmer Stämmer inte Informationen ger inte svar a) År 2014 bodde mer än hälften av världens befolk- ning i städer. X b) Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. X c) Huvudstäder är ofta megastäder. X d) De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. X e) Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. X f) En femtedel av världens länder har slumområden. X g) Den största staden i Indien är Delhi. X h) I Europa finns inga slumområden. X i) År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. X Max antal korrekta svar: 9 40 NYA MILJONSTÄDER
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STORA STÄDER (c): Huvudstäder är ofta megastäder. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A 5-6 korrekta svar 7-8 korrekta svar 9 korrekta svar Korrekta svar Stämmer Stämmer inte Informationen ger inte svar a) År 2014 bodde mer än hälften av världens befolk- ning i städer. X b) Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. X c) Huvudstäder är ofta megastäder. X d) De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. X e) Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. X f) En femtedel av världens länder har slumområden. X g) Den största staden i Indien är Delhi. X h) I Europa finns inga slumområden. X i) År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. X Max antal korrekta svar: 9 40 NYA MILJONSTÄDER
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STORA STÄDER (d): De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A 5-6 korrekta svar 7-8 korrekta svar 9 korrekta svar Korrekta svar Stämmer Stämmer inte Informationen ger inte svar a) År 2014 bodde mer än hälften av världens befolk- ning i städer. X b) Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. X c) Huvudstäder är ofta megastäder. X d) De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. X e) Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. X f) En femtedel av världens länder har slumområden. X g) Den största staden i Indien är Delhi. X h) I Europa finns inga slumområden. X i) År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. X Max antal korrekta svar: 9 40 NYA MILJONSTÄDER
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STORA STÄDER (e): Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A 5-6 korrekta svar 7-8 korrekta svar 9 korrekta svar Korrekta svar Stämmer Stämmer inte Informationen ger inte svar a) År 2014 bodde mer än hälften av världens befolk- ning i städer. X b) Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. X c) Huvudstäder är ofta megastäder. X d) De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. X e) Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. X f) En femtedel av världens länder har slumområden. X g) Den största staden i Indien är Delhi. X h) I Europa finns inga slumområden. X i) År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. X Max antal korrekta svar: 9 40 NYA MILJONSTÄDER
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STORA STÄDER (f): En femtedel av världens länder har slumområden. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A 5-6 korrekta svar 7-8 korrekta svar 9 korrekta svar Korrekta svar Stämmer Stämmer inte Informationen ger inte svar a) År 2014 bodde mer än hälften av världens befolk- ning i städer. X b) Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. X c) Huvudstäder är ofta megastäder. X d) De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. X e) Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. X f) En femtedel av världens länder har slumområden. X g) Den största staden i Indien är Delhi. X h) I Europa finns inga slumområden. X i) År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. X Max antal korrekta svar: 9 40 NYA MILJONSTÄDER
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STORA STÄDER (g): Den största staden i Indien är Delhi. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A 5-6 korrekta svar 7-8 korrekta svar 9 korrekta svar Korrekta svar Stämmer Stämmer inte Informationen ger inte svar a) År 2014 bodde mer än hälften av världens befolk- ning i städer. X b) Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. X c) Huvudstäder är ofta megastäder. X d) De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. X e) Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. X f) En femtedel av världens länder har slumområden. X g) Den största staden i Indien är Delhi. X h) I Europa finns inga slumområden. X i) År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. X Max antal korrekta svar: 9 40 NYA MILJONSTÄDER
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STORA STÄDER (h): I Europa finns inga slumområden. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A 5-6 korrekta svar 7-8 korrekta svar 9 korrekta svar Korrekta svar Stämmer Stämmer inte Informationen ger inte svar a) År 2014 bodde mer än hälften av världens befolk- ning i städer. X b) Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. X c) Huvudstäder är ofta megastäder. X d) De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. X e) Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. X f) En femtedel av världens länder har slumområden. X g) Den största staden i Indien är Delhi. X h) I Europa finns inga slumområden. X i) År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. X Max antal korrekta svar: 9 40 NYA MILJONSTÄDER
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STORA STÄDER (i): År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. Stämmer o Stämmer inte o Informationen ger inte svar o 6 Antal städer med mer än 1 miljon invånare år 1900 Antal städer med mer än 1 miljon invånare år 2013 Källa: Citypopulations.de Städer med mer än 1 milj. inv. 1900 6-10 milj. 4-6 milj. 1-4 milj. Londo
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A 5-6 korrekta svar 7-8 korrekta svar 9 korrekta svar Korrekta svar Stämmer Stämmer inte Informationen ger inte svar a) År 2014 bodde mer än hälften av världens befolk- ning i städer. X b) Det finns flera områden med många miljonstäder i norra Australien. X c) Huvudstäder är ofta megastäder. X d) De flesta områden med många miljonstäder ligger på norra halvklotet. X e) Människor i städer mår bättre än människor på landsbygden. X f) En femtedel av världens länder har slumområden. X g) Den största staden i Indien är Delhi. X h) I Europa finns inga slumområden. X i) År 2050 beräknas 50 % av världens befolkning bo på landsbygden. X Max antal korrekta svar: 9 40 NYA MILJONSTÄDER
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
NYA MILJONSTÄDER: R 7 19 20 I vilket land och i vilken världsdel ligger städerna? Ta hjälp av kartorna och skriv på raderna. Land Världsdel a) London b) New York c) Lima d) Jakarta e) Seoul Urbanisering innebär att människor flyttar från landsbygden till städerna. Vilka olika konsekvenser får urbaniseringen? Resonera utifrån perspektiven i rutan. Rika – Fattiga Stad – Landsbygd På kort sikt – På lång sikt 8 Nästan 1 miljard människor i världen lever i slumområden. Ett stort problem i slummen är bristen på rent vatten och avlopp. Kvinnor och barn påverkas särskilt mycket av detta. Ofta är det kvinnornas och flickornas uppgift att hämta vatten och på vissa platser är det förbjudet eller farligt för flickor att uträtta sina behov utomhus.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta konsekvenser av urbanisering. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av relevanta konsekvenser av urbanisering. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A Eleven tar upp en relevant kon- sekvens av urbanisering. Elevens resonemang innehåller ett orsakssamband. Exempel på ett o
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2015) – NYA MILJONSTÄDER.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta konsekvenser av urbanisering. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av relevanta konsekvenser av urbanisering. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A Eleven tar upp en relevant kon- sekvens av urbanisering. Elevens resonemang innehåller ett orsakssamband. Exempel på ett o
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2015) – NYA MILJONSTÄDER.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta konsekvenser av urbanisering. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av relevanta konsekvenser av urbanisering. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A Eleven tar upp en relevant kon- sekvens av urbanisering. Elevens resonemang innehåller ett orsakssamband. Exempel på ett o
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2015) – NYA MILJONSTÄDER.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta konsekvenser av urbanisering. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av relevanta konsekvenser av urbanisering. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A Eleven tar upp en relevant kon- sekvens av urbanisering. Elevens resonemang innehåller ett orsakssamband. Exempel på ett o
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2015) – NYA MILJONSTÄDER.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta konsekvenser av urbanisering. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av relevanta konsekvenser av urbanisering. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A Eleven tar upp en relevant kon- sekvens av urbanisering. Elevens resonemang innehåller ett orsakssamband. Exempel på ett o
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2015) – NYA MILJONSTÄDER.
NYA MILJONSTÄDER (e): Seoul Urbanisering innebär att människor flyttar från landsbygden till städerna. Vilka olika konsekvenser får urbaniseringen? Resonera utifrån perspektiven i rutan. Rika – Fattiga Stad – Landsbygd På kort sikt – På lång sikt 8 Nästan 1 miljard människor i världen lever i slumområden. Ett stort problem i slummen är bristen på rent vatten och avlopp. Kvinnor och barn påverkas särskilt mycket av detta. Ofta är det kvinnornas och flickornas uppgift att hämta vatten och på vissa platser är det förbjudet eller farligt för flickor att uträtta sina behov utomhus.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta konsekvenser av urbanisering. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av relevanta konsekvenser av urbanisering. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A Eleven tar upp en relevant kon- sekvens av urbanisering. Elevens resonemang innehåller ett orsakssamband. Exempel på ett o
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2015) – NYA MILJONSTÄDER.
VATTENBRIST I SLUMMEN: N 9 22 21 Varför är det ofta brist på rent vatten och avlopp i slumområden? Resonera om två förklaringar. Hur kan satsningar på ökad tillgång till vatten och avlopp leda till positiv utveckling i slumområden? Resonera med hjälp av två av begreppen i rutan. Miljö Utbildning Hälsa Försörjning 10 Ett klimatdiagram visar hur klimatet är på en viss plats. Nedan ser du klimatdiagram för fyra städer i olika delar av världen. Studera klimatdiagrammen innan du svarar på frågorna. 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 -‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven ger relevanta förklaringar till varför bristen på rent vatten och avlopp ofta är större i slumområden än på andra platser. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. Beskrivning av relevanta förklaringar till varför bristen på rent vatten och avlopp ofta är större i slumområden än på andra platser. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller orsakssamband/orsakssamband som förtydligas. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A Eleven ger en relevant förkla- ring. Elevens resonemang innehåller ett orsakssamband. Exempel på ett orsakssamba
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2015) – VATTENBRIST I SLUMMEN.
STÄDERS KLIMAT: T 11 23 Svara på frågorna genom att ange en av städerna A-D. a) Vilken stad har högst medeltemperatur i januari? Svar: b) I vilken stad är nederbörden 150 mm i oktober? Svar: c) I vilken stad är det störst skillnad i nederbörd mellan regnperiod och torrperiod? Svar: d) En av städerna ligger i Sverige. Vilken? Svar: e) En av städerna ligger på södra halvklotet (söder om ekvatorn). Vilken? Svar: f) I en av städerna är det vanligt med snö under vintern. Vilken? Svar: g) I vilken stad är årsnederbörden störst? Svar: Klimatet påverkar vegetationen. Studera vegetationen på fotografiet. h) Vilken stad ser du på bilden? o Stad A o Stad B o Stad C o Stad D 12 Städer är sårbara för naturkatastrofer. Det beror bland annat på att många människor bor på en relativt liten yta och att städerna är känsliga för störningar i infrastrukturen.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta fördelar och nackdelar med att bilda fler naturreservat. • I vilken utsträckning elevens fördelar och nackdelar underbyggs med orsakssam- band/orsakssamband som förtydligas. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STÄDERS KLIMAT (a): Vilken stad har högst medeltemperatur i januari? Svar:
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta fördelar och nackdelar med att bilda fler naturreservat. • I vilken utsträckning elevens fördelar och nackdelar underbyggs med orsakssam- band/orsakssamband som förtydligas. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STÄDERS KLIMAT (b): I vilken stad är nederbörden 150 mm i oktober? Svar:
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta fördelar och nackdelar med att bilda fler naturreservat. • I vilken utsträckning elevens fördelar och nackdelar underbyggs med orsakssam- band/orsakssamband som förtydligas. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STÄDERS KLIMAT (c): I vilken stad är det störst skillnad i nederbörd mellan regnperiod och torrperiod? Svar:
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta fördelar och nackdelar med att bilda fler naturreservat. • I vilken utsträckning elevens fördelar och nackdelar underbyggs med orsakssam- band/orsakssamband som förtydligas. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STÄDERS KLIMAT (d): En av städerna ligger i Sverige. Vilken? Svar:
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta fördelar och nackdelar med att bilda fler naturreservat. • I vilken utsträckning elevens fördelar och nackdelar underbyggs med orsakssam- band/orsakssamband som förtydligas. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STÄDERS KLIMAT (e): En av städerna ligger på södra halvklotet (söder om ekvatorn). Vilken? Svar:
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta fördelar och nackdelar med att bilda fler naturreservat. • I vilken utsträckning elevens fördelar och nackdelar underbyggs med orsakssam- band/orsakssamband som förtydligas. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STÄDERS KLIMAT (f): I en av städerna är det vanligt med snö under vintern. Vilken? Svar:
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta fördelar och nackdelar med att bilda fler naturreservat. • I vilken utsträckning elevens fördelar och nackdelar underbyggs med orsakssam- band/orsakssamband som förtydligas. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STÄDERS KLIMAT (g): I vilken stad är årsnederbörden störst? Svar: Klimatet påverkar vegetationen. Studera vegetationen på fotografiet.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta fördelar och nackdelar med att bilda fler naturreservat. • I vilken utsträckning elevens fördelar och nackdelar underbyggs med orsakssam- band/orsakssamband som förtydligas. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
STÄDERS KLIMAT (h): Vilken stad ser du på bilden? o Stad A o Stad B o Stad C o Stad D 12 Städer är sårbara för naturkatastrofer. Det beror bland annat på att många människor bor på en relativt liten yta och att städerna är känsliga för störningar i infrastrukturen.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta fördelar och nackdelar med att bilda fler naturreservat. • I vilken utsträckning elevens fördelar och nackdelar underbyggs med orsakssam- band/orsakssamband som förtydligas. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
SÅRBARA STÄDER: R Ekvatorn Kräftans vändkrets Stenbockens vändkrets Områden med tropiska orkaner Område med flest orkaner Orkanområde K Lima Lagos Tokyo Moskva Manila Kolkata Bogota Taipei Madrid Berlin Karachi Jakarta Bangkok Houston Chengdu Teheran Atlanta Beijing Chicago New York Khartoum Istanbul Bangalore Los Angeles Kinshasa Mexico City Buenos Aires Johannesburg Kuala Lumpur Kairo Sao Paulo Städer, antal inv. > 15 milj. 10-15 milj. 5-10 milj. Risk för jordbävning Hög Låg K HDI, 2013 Human Development Index Högt Lågt Uppgift saknas K*HDI är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder. Länder med högt välstånd har högt HDI. HDI, 2013 Human Development Index Högt Kartan visar områden där tropiska orkaner bildas Kartan visar HDI, Human Development Index* Kartan visar världens stora städer samt risken för jordbävningar Lima Lagos Tokyo Moskva Manila Kolkata Bogota Taipei Madrid Berlin Karachi Jakarta Bangkok Houston Chengdu Teheran Atlanta Beijing Chicago New York Khartoum Istanbul Bangalore Los Angeles Kinshasa Mexico City Buenos Aires Johannesburg Kuala Lumpur Kairo Sao Paulo Städer, antal inv. > 15 milj. 10-15 milj. 5-10 milj. Risk för jordbävning Hög Låg K Källa: FN, NASA 13 24 Alla städer är utsatta för risker av olika slag. På vissa platser är riskerna särskilt många eller särskilt stora. Studera kartorna och ge exempel på en stad som är särskilt sårbar. Varför är de
Facit: Bedömningskriterier: Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A 4-5 korrekta svar 6-7 korrekta svar 8 korrekta svar Korrekta svar a) Stad D b) Stad B c) Stad B d) Stad A e) Stad D f) Stad A g) Stad B h) Stad C Max antal korrekta svar: 8 49
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Nationella prov är en av de mest pålitliga indikatorerna på vad svenska elever faktiskt förväntas kunna vid en viss årskurs eller kurs.
Detta Delprov i geografi från 2015 ger en konkret bild av kunskapsmål, uppgiftstyper och bedömningsfokus just det året.
Genom att studera äldre prov ser lärare mönster i hur Skolverket och lärosätena formulerar uppgifter, vilka aspekter som värderas högt och hur kraven utvecklas över tid (särskilt inför Lgr22 och Gy25).