10 av 10 uppgifter har facit eller bedömningskriterier från UU.
Officiell källa är alltid den auktoritativa versionen. Lokala kopior är arkiverade här för bekvämlighet och långsiktig tillgänglighet.
Allt material är offentligt och fritt från sekretess enligt Skolverkets riktlinjer. Kontrollera alltid ursprungskällan för eventuella uppdateringar.
Uppgift 1: Studera kartan och tabellerna och svara på frågorna genom att ange ett land. a) Var har medellivslängden ökat mest från år 2000 till år 2015? b) Var har barnadödligheten sjunkit till under 10 barn per 1000 födda? c) I vilket land i Afrika har barnadödligheten minskat mest? d) Vilket land i Afrika hade högst medellivslängd år 2000? *Barnadödlighet: Antal barn per 1000 födda som dör innan 5 års ålder. Källa: Gapminder Kambodja Maldiverna Malawi Etiopien Uganda Rwanda Botswana Svar: Svar: Svar: Svar: 3 Skolverket 2017 Geografiska begrepp
Facit: Bedömningskriterier: belägg för välut- vecklade och väl underbyggdna förslag (värdeord i kunskapskravet för betyget A) krävs att resonemanget utgår från olika perspektiv (till exempel Individ - Samhälle). Geografiska begrepp Ytterligare en aspekt av bedömningen gäller elevernas användning av geografiska begrepp. I vissa uppgifter handlar bedömningen om hur eleven förklarar olika geo- grafiska begrepp. I andra uppgifter kan bedömningen handla om i vilken utsträck- ning elevens resonemang kopplas till geografiska begrepp (givna i uppgiften). I dessa fall ska det framgå av sammanhanget att innebörden av begreppen används på ett relevant sätt. 6 Skolverket 2017 2. Bedömningsanvisningar I det här kapitlet finns anvisningar för bedömning av uppgifterna i bedömningsstö- det. Läsanvisning Bedömningsanvisningarna för respektive uppgift har en gemensam struktur: • Formulering av uppgiften • Uppgiftens utgångspunkt • B
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 6 (2017) – En global värld, Uppgift 1.
Uppgift 2: a) Vilken beskrivning passar till begreppen? Välj bland beskrivningarna i rutan och skriv rätt siffra på raden. Obs! Det är fyra beskrivningar för mycket. Koldioxid Undernäring Konsumtion Jämställdhet Fossilt bränsle Produktion Övergödning Ekologisk odling b) Förklara begreppen kortfattat. Kollektivtrafik = Källsortering = 1. Alla har samma rättigheter och möjligheter, oavsett kön. 2. Att återvinna saker. 3. Att tillverka något. 4. En gas som påverkar växthuseffekten. 5. Ett sätt att minska farliga utsläpp. 6. Olja eller naturgas. 7. Att handla och använda saker. 8. Att få för lite energi från mat. 9. Grus, sten och lera. 10. En sjö som får för mycket näring och växer igen. 11. Att laga mer mat än vad som går åt. 12. Inte använda bekämpningsmedel. Naturresurs Inte en naturresurs a) Stenkol b) Järnväg c) Pengar d) Naturgas e) Vatten f) Plast g) Skog h) Sopor Alternativ a) Ett bananskal b) En trasig tv c) En konservburk d) En PET-flaska (läsk) e) Matrester f) Aluminiumfolie g) En bruk med målarfärg 4 Skolverket 2017 En del av hållbar utveckling handlar om att använda jordens naturresurser på ett sådant sätt att miljö och människor mår bra på lång sikt. Ett exempel är att sortera och återvinna.
Facit: Bedömningskriterier: belägg för välut- vecklade och väl underbyggdna förslag (värdeord i kunskapskravet för betyget A) krävs att resonemanget utgår från olika perspektiv (till exempel Individ - Samhälle). Geografiska begrepp Ytterligare en aspekt av bedömningen gäller elevernas användning av geografiska begrepp. I vissa uppgifter handlar bedömningen om hur eleven förklarar olika geo- grafiska begrepp. I andra uppgifter kan bedömningen handla om i vilken utsträck- ning elevens resonemang kopplas till geografiska begrepp (givna i uppgiften). I dessa fall ska det framgå av sammanhanget att innebörden av begreppen används på ett relevant sätt. 6 Skolverket 2017 2. Bedömningsanvisningar I det här kapitlet finns anvisningar för bedömning av uppgifterna i bedömningsstö- det. Läsanvisning Bedömningsanvisningarna för respektive uppgift har en gemensam struktur: • Formulering av uppgiften • Uppgiftens utgångspunkt • B
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver konsumtion utan att koppla till hållbar utveckling eller globala orsak-verkan-samband.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 6 (2017) – En global värld, Uppgift 2.
Uppgift 4: Hur ska avfallet sorteras? Skriv siffran för det alternativ som passar bäst. 1. Elektroniskt avfall 2. Kompost 3 Miljöfarligt avfall 4. Metall 5. Annan återvinning Naturresurser Miljö Framtid 5 Skolverket 2017
Facit: .* *Kommentar: I denna uppgift för eleven inget resonemang, utan uppgiften prövar elevens kunskaper om avfallshantering. Den kunskap som uppgiften prövar ses som en förutsättning för att kunna resonera om frågor som rör hållbar utveckling och ge förslag på miljöetiska val i vardagen. Rätta svar: Alternativ a) Ett bananskal 2 b) En trasig TV 1 c) En konservburk 4 d) En PET-flask (läsk) 5 f) Matrester 2 g) Aluminiumfolie 4 h) En burk med målarfärg 3
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 6 (2017) – En global värld, Uppgift 4.
Uppgift 5: Vilka fördelar finns med att återvinna? Resonera utifrån två av begreppen i rutan. 6 Skolverket 2017 Det finns många organisationer som arbetar med olika hållbarhetsfrågor, både i Sverige och i andra delar av världen.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter och
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver konsumtion utan att koppla till hållbar utveckling eller globala orsak-verkan-samband.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 6 (2017) – En global värld, Uppgift 5.
Uppgift 6: Vad arbetar organisationerna med? Välj den beskrivning (A-H) som stämmer bäst in på de olika organisationerna och skriv rätt bokstav i de tomma rutorna. Obs! Två av beskrivningarna passar inte till någon organisation. Organisationen arbetar för … A) att hjälpa vid naturkatastrofer, krig och konflikter. B) en rättvis handel och arbetsvillkor för odlare. C) ett hållbart fiske. D) att Norden ska vara en bra region att bo, leva och arbeta i. E) att märka mat som odlats ekologiskt. F) att avskaffa dödsstraff. G) att stärka barns rättigheter. H) att bevara och skydda världens djur och natur, i hav och på land. Fairtrade Krav Rädda barnen Världsnaturfonden MSC Röda korset Människa – Natur 7 Skolverket 2017 Många livsmedel i affären har en märkning, så att vi som handlar lättare ska kunna välja alternativ som stödjer hållbar utveckling. Märkningen (ofta ett klistermärke eller en symbol) kan exempelvis handla om hur och var varan är producerad.
Facit: . Kommentar: I denna fråga för eleven inget resonemang, utan uppgiften prövar elevens kunskaper om olika organisationer som arbetar med hållbarhetsfrågor. Den kunskap som uppgiften prövar ses som en förutsättning för att kunna resonera om frågor som rör hållbar utveckling och ge förslag på miljöetiska val i vardagen. Rätta svar: Fairtrade B KRAV E Rädda barnen G Världsnaturfonden H MSC C Röda korset A
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver konsumtion utan att koppla till hållbar utveckling eller globala orsak-verkan-samband.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 6 (2017) – En global värld, Uppgift 6.
Uppgift 7: På vilka olika sätt kan du bidra till hållbar utveckling om du väljer miljömärkta livsmedel? Resonera utifrån orden i rutan. 8 Skolverket 2017 Du kan bidra till en bättre miljö på många olika sätt. Här ser du några exempel. I min familj väljer vi att äta vegetarisk mat ibland. Ibland brukar jag köpa kläder på second hand. Jag väljer att gå eller cykla till skolan i stället för att få skjuts med bil. 1 2 3 Idag – I framtiden 9 Skolverket 2017 Välj två av dessa exempel. Jag väljer exempel och .
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter och
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver konsumtion utan att koppla till hållbar utveckling eller globala orsak-verkan-samband.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 6 (2017) – En global värld, Uppgift 7.
Uppgift 8: Hur kan dessa val bidra till en bättre miljö? Resonera utifrån orden i rutan. K Barnarbete - Andel (%) av landets barn som arbetar > 45 30 - 45 15 - 30 1 - 15 data saknas Källa: UNICEF, 2002-2011 10 Skolverket 2017 När familjer lever i fattigdom kan barn tvingas att arbeta. Kartan visar var den största delen av barnarbete i världen finns. Diagrammet visar några länder där det finns barn som arbetar.
Facit: . 6 rätta svar. Rätta svar: a) Mexiko b) Indien c) Nepal d) Somalia e) 30 % f) Afrika
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 6 (2017) – En global värld, Uppgift 8.
Uppgift 9: Använd kartan och diagrammet för att besvara frågorna. a) Vilket av länderna har lägst andel pojkar och flickor som arbetar? Svar: b) I vilket av länderna är skillnaden mellan flickor och pojkar minst? Svar: c) Vilket av länderna i Asien har störst andel flickor som arbetar? Svar: d) Vilket land har högst andel barn som arbetar? Svar: e) Hur många procent av pojkarna är det som arbetar i Nepal? Svar: f) Vilken världsdel har flest länder med mer än 30% barn som arbetar? Svar: Mexiko Peru Etiopien Somalia Indien Nepal Källa: UNICEF Individ – Samhälle 11 Skolverket 2017 Ungefär 265 miljoner barn världen över arbetar. 170 miljoner av dessa barn utför arbete som på något sätt är skadligt för dem. Det finns flera organisationer som arbetar med att stoppa skadligt barnarbete.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter och
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 6 (2017) – En global värld, Uppgift 9.
Nationella prov är en av de mest pålitliga indikatorerna på vad svenska elever faktiskt förväntas kunna vid en viss årskurs eller kurs.
Detta Delprov i geografi från 2017 ger en konkret bild av kunskapsmål, uppgiftstyper och bedömningsfokus just det året.
Genom att studera äldre prov ser lärare mönster i hur Skolverket och lärosätena formulerar uppgifter, vilka aspekter som värderas högt och hur kraven utvecklas över tid (särskilt inför Lgr22 och Gy25).