38 av 38 uppgifter har facit eller bedömningskriterier från UU.
Officiell källa är alltid den auktoritativa versionen. Lokala kopior är arkiverade här för bekvämlighet och långsiktig tillgänglighet.
Allt material är offentligt och fritt från sekretess enligt Skolverkets riktlinjer. Kontrollera alltid ursprungskällan för eventuella uppdateringar.
GEOGRAFISKA BEGREPP: Para ihop begreppen med bilderna. Skriv rätt bokstav i rutorna. Obs! Det är två begrepp för mycket. A. Kraftverk B. Plantage C. Jordskred D. Oas E. Slum F. Turism G. Taiga H.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens svar visar att eleven har kunskap om och förstår begrep- pen, vilket här visas genom antal korrekta svar. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A – GEOGRAFISKA BEGREPP. Begrepp, kartor och naturgeografi.
Tidvatten: 3 2 3 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Amazonas Vägnät Latitud Greenwich Epicentrum Naturgas Antarktis Navigering Glaciär Export Passage Vilka begrepp passar ihop? Skriv rätt siffror på raderna. Obs! Det är två begrepp för mycket. Jordbävning Fossilt bränsle GPS Kontinent Regnskogsområde Inlandsis Breddgrad Handel Infrastruktur Förklara kort begreppen: a) Tullunion = b) Ekvatorn = c) Global = 4 Perth Cairns Hobart Sydney Darwin Canberra Adelaide Brisbane Melbourne Townsville Rockhampton 0 450 900 Km Australiens klimat Mycket varmt och fuktigt Varmt och fuktigt Heta och torra somrar, varma vintrar Heta och torra sommrar, kalla vintrar Tempererat Kalltempererat KARTAN SOM KÄLLA Kan den här kartan användas för att ta reda på… Ja Nej a) Hur klimatet skiljer sig mellan Australiens olika delar? b) I vilka delar av Australien som risken för torka är störst? c) Hur medeltemperaturen i Australien förändras under året? d) Hur Australiens väder blir den kommande veckan? e) Hur mycket nederbörd södra Australien får under ett år? f) Hur många invånare Australiens största städer har? g) Om Australiens klimat kommer att påverkas av klimatförändringarna? 4 5 5 6 Kartan kan användas för att ta reda på var i Australien det finns höga berg. Förklara hur. Med hjälp av kartan går det att se att Australien ligger söder om ekvatorn. Förklara hur. 6 De tio största fordonstillverkarna 2002 > 9 milj.
Tidvatten (g): Om Australiens klimat kommer att påverkas av klimatförändringarna? 4 5 5 6 Kartan kan användas för att ta reda på var i Australien det finns höga berg. Förklara hur. Med hjälp av kartan går det att se att Australien ligger söder om ekvatorn. Förklara hur. 6 De tio största fordonstillverkarna 2002 > 9 milj.
BEFOLKNINGSFÖRDELNING: 19 15 Egyptens befolkning är mycket ojämnt fördelad. Vissa delar av Egypten är tätbefolkade, andra är glest befolkade. Varför är vissa delar av Egypten så tätbefolkade och andra så glesbefolkade? Förklara med hjälp av kartorna och begreppen i rutan. Klimat Resurser Turism Urbanisering Transporter 20 Vilken stad ligger närmast ekvatorn? o New York o Beijing o Sydney o Singapore Vilket land är störst till ytan? o Belgien o Iran o Kuba o Nordkorea Vilket land har gräns mot Indien? o Kanada o Nicaragua o Pakistan o Kenya Vilket land har störst folkmängd? o USA o Kina o Australien o Brasilien a b 16 Svara på frågorna genom att kryssa för ett alternativ. Du kan ha hjälp av kartan i vissa frågor. c d lden: Världsdelar med gradnät 30/30, statsgränser 0º 0º 30º 30º 30º 30º 60º 60º 60º 0º 30º 30º 60º 60º 60º 90º 90º 120º 120º 150º 150º 180º 180º 0º 30º 30º 60º 60º 90º 90º 120º 120º 150º 150º 180º 180º NAMN, LÄGE OCH STORLEK 21 Vilken bergskedja ligger sydligast? o Uralbergen o Himalaya o Klippiga bergen o Anderna Vilken ö-grupp ligger i Atlanten? o Hawaiiöarna o Maldiverna o Färöarna o Fijiöarna Vilket land har inte kust mot ett hav? o Algeriet o Mexiko o Österrike o Indonesien Vilken stad ligger nordligast? o Kapstaden o Bagdad o Bangkok o Moskva Vilken sjö ligger västligast? o Vänern o Vättern o Hjälmaren o Mälaren I vilket hav mynnar Ganges ut? o Atlanten o Stilla havet o Indiska ocea
Facit: Ja Nej a) Hur klimatet skiljer sig mellan Australiens olika delar? X b) I vilka delar av Australien som risken för torka är störst? X c) Hur medeltemperaturen i Australien förändras under året? X d) Hur Australiens väder blir den kommande veckan? X e) Hur mycket nederbörd södra Australien får under ett år? X f ) Hur många invånare Australiens största städer har? X g) Om Australiens klimat kommer att påverkas av klimatföränd- ringarna? X
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A – BEFOLKNINGSFÖRDELNING. Begrepp, kartor och naturgeografi.
ARKTIS KARTA: A Det finns olika sätt att avgränsa Arktis naturgeografiskt. Tidigare användes ofta den norra polcirkeln som avgränsning. Idag är det vanligare att använda trädgränsen eller 10°-isotermen i juli. En isoterm är en linje som binder samman platser med samma medeltemperatur. I området norr om 10°-isotermen är medeltemperaturen i juli aldrig högre än 10°. 5 Sant Falskt a) Ark's är en egen kon'nent. b) Ark's är en egen världsdel. c) Thule ligger väster om Nuuk. d) Ark's sydligaste delar ligger nära ekvatorn. e) Ark's sträcker sig över delar av Norden. f) Staden Murmansk ligger nordligare än Anadyr. g) Medeltemperaturen i Thule är 15°C i juli. h) Stora delar av Ark's täcks av skog. 17 18 Studera kartan över Arktis. Läs igenom meningarna om Arktis och sätt kryss för sant eller falskt. a) Vilka två städer har polardag (midnattssol) på sommaren? o Anadyr o Nuuk o Thule o Murmansk o Stockholm b) Vilka är orsakerna till att just dessa städer har polardag (midnattssol) på sommaren? Förklara. 6 Kanada Grönland Ryssland Alaska (USA) (Danmark) (Danmark) Övrig befolkning Ursprungs- befolkning Finland Sverige Island Norge Färöarna Ark$ska regioner 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Alaska (USA) 129 226 300 401 550 627 Kanada 33 51 81 100 116 121 Grönland (Danmark) 24 33 46 50 56 56 Island 144 176 205 229 256 282 Norge 222 237 243 244 240 239 Sverige 242 262 256 267 263 257 Finland 167 205 197 195 201
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens svar visar att eleven kan dra olika slutsatser utifrån kartan, vilket här visas genom antal korrekta svar. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta konsekvenser av smältande havsis/glaci- ärer. • I vilkens utsträckning förslaget underbyggs med enkla/komplexa orsakssamband. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. • I vilken utsträckning geografiska begrepp används i relevanta sammanhang. Beskrivning av relevanta konsekvenser av smältande havsis/glaci- ärer. • I vilkens utsträckning förslaget underbyggs med enkla/komplexa orsakssamband. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår från olika perspektiv. • I vilken utsträckning geografiska begrepp används i relevanta sammanhang. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för n
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – INTRESSEKONFLIKTER OM ARKTIS FRAMTID.
ARKTIS KARTA (a): Vilka två städer har polardag (midnattssol) på sommaren? o Anadyr o Nuuk o Thule o Murmansk o Stockholm
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens svar visar att eleven kan dra olika slutsatser utifrån kartan, vilket här visas genom antal korrekta svar. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
ARKTIS KARTA (b): Vilka är orsakerna till att just dessa städer har polardag (midnattssol) på sommaren? Förklara. 6 Kanada Grönland Ryssland Alaska (USA) (Danmark) (Danmark) Övrig befolkning Ursprungs- befolkning Finland Sverige Island Norge Färöarna Ark$ska regioner 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Alaska (USA) 129 226 300 401 550 627 Kanada 33 51 81 100 116 121 Grönland (Danmark) 24 33 46 50 56 56 Island 144 176 205 229 256 282 Norge 222 237 243 244 240 239 Sverige 242 262 256 267 263 257 Finland 167 205 197 195 201
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens svar visar att eleven kan dra olika slutsatser utifrån kartan, vilket här visas genom antal korrekta svar. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens svar visar att eleven kan dra olika slutsatser utifrån kartan, vilket här visas genom antal korrekta svar. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
ARKTIS KARTA (d): Ark's sydligaste delar ligger nära ekvatorn.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens svar visar att eleven kan dra olika slutsatser utifrån kartan, vilket här visas genom antal korrekta svar. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
ARKTIS KARTA (e): Ark's sträcker sig över delar av Norden.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens svar visar att eleven kan dra olika slutsatser utifrån kartan, vilket här visas genom antal korrekta svar. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
ARKTIS KARTA (f): Staden Murmansk ligger nordligare än Anadyr.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens svar visar att eleven kan dra olika slutsatser utifrån kartan, vilket här visas genom antal korrekta svar. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
ARKTIS KARTA (g): Medeltemperaturen i Thule är 15°C i juli.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens svar visar att eleven kan dra olika slutsatser utifrån kartan, vilket här visas genom antal korrekta svar. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
ARKTIS KARTA (h): Stora delar av Ark's täcks av skog. 17 18 Studera kartan över Arktis. Läs igenom meningarna om Arktis och sätt kryss för sant eller falskt.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens svar visar att eleven kan dra olika slutsatser utifrån kartan, vilket här visas genom antal korrekta svar. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
ARKTIS BEFOLKNING: G Källor: AMAP och AHDR 7 19 20 Studera kartan och svara på frågorna. Kryssa för ett alternativ. a) Vilken av följande regioner i Arktis har störst andel ursprungsbefolkning? o Norge o Ryssland o Finland o Kanada b) I vilken region av Arktis är ursprungsbefolkningen i majoritet? o Alaska o Grönland o Färöarna o Sverige Studera tabellen och svara på frågorna. Kryssa för ett alternativ. c) Vilken Arktisk region hade störst befolkning efter Ryssland år 1960? o Alaska o Kanada o Island o Sverige d) Vilken Arktisk region hade störst befolkning efter Ryssland år 2000? o Alaska o Kanada o Island o Sverige I vissa Arktiska regioner har befolkningen ökat kraftigt på kort tid t.ex. i Alaska. Vad tror du är den viktigaste orsaken till att befolkningen har ökat så snabbt på kort tid? Förklara. 8 Källa: Arctic Human Development Report ÅLDERS- OCH KÖNSFÖRDELNING ÅR 2001
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C 2-3 korrekta svar 4 korrekta svar Korrekta svar a) Kanada b) Grönland c) Sverige d) Alaska Max antal korrekta svar: 4 34 Arktiskt befolkning
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – ARKTIS BEFOLKNING.
ARKTIS BEFOLKNING (a): Vilken av följande regioner i Arktis har störst andel ursprungsbefolkning? o Norge o Ryssland o Finland o Kanada
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C 2-3 korrekta svar 4 korrekta svar Korrekta svar a) Kanada b) Grönland c) Sverige d) Alaska Max antal korrekta svar: 4 34 Arktiskt befolkning
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – ARKTIS BEFOLKNING.
ARKTIS BEFOLKNING (b): I vilken region av Arktis är ursprungsbefolkningen i majoritet? o Alaska o Grönland o Färöarna o Sverige Studera tabellen och svara på frågorna. Kryssa för ett alternativ.
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C 2-3 korrekta svar 4 korrekta svar Korrekta svar a) Kanada b) Grönland c) Sverige d) Alaska Max antal korrekta svar: 4 34 Arktiskt befolkning
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – ARKTIS BEFOLKNING.
ARKTIS BEFOLKNING (c): Vilken Arktisk region hade störst befolkning efter Ryssland år 1960? o Alaska o Kanada o Island o Sverige
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C 2-3 korrekta svar 4 korrekta svar Korrekta svar a) Kanada b) Grönland c) Sverige d) Alaska Max antal korrekta svar: 4 34 Arktiskt befolkning
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – ARKTIS BEFOLKNING.
ARKTIS BEFOLKNING (d): Vilken Arktisk region hade störst befolkning efter Ryssland år 2000? o Alaska o Kanada o Island o Sverige I vissa Arktiska regioner har befolkningen ökat kraftigt på kort tid t.ex. i Alaska. Vad tror du är den viktigaste orsaken till att befolkningen har ökat så snabbt på kort tid? Förklara. 8 Källa: Arctic Human Development Report ÅLDERS- OCH KÖNSFÖRDELNING ÅR 2001
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C 2-3 korrekta svar 4 korrekta svar Korrekta svar a) Kanada b) Grönland c) Sverige d) Alaska Max antal korrekta svar: 4 34 Arktiskt befolkning
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – ARKTIS BEFOLKNING.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens svar visar att eleven avläser karta och tabell korrekt, vil- ket här visas genom antal korrekta svar. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – FÖR INFLYTTADE TILL GRÖNLAND.
BEFOLKNINGSPYRAMID: D 9 21 Vilken av befolkningspyramiderna är typisk för en befolkning som förväntas öka snabbt? o Ursprungsbefolkning o Övrig befolkning Förklara ditt svar. Varför ser befolkningspyramiderna för ursprungsbefolkningen och övrig befolkning så olika ut? Resonera om olika förklaringar. Ta hjälp av begreppen i rutan. 22 Försörjning Utbildning Hälsa Jämlikhet 10 År 1900 År 2000 Ton per km² 3 ton (3 000 kg) 11 ton (11 000 kg)
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens förklaring kopplas till en relevant/den mest centrala orsaken. • I vilken utsträckning elevens förklaring innehåller ett enkelt/komplext orsakssam- band. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – BEFOLKNINGSPYRAMID.
ARKTIS FISK: K Fisket är en viktig näring för befolkningen i Arktis. Några av världens rikaste fiskevatten finns här och fisket har varit omfattande. Kartorna visar hur beståndet av torsk har minskat mellan år 1900 och 2000. Hur mycket fisk finns i haven? Kartorna visar torsk (i ton) per km² 11 23 24 Fisk är exempel på en förnybar resurs som finns i Arktis. a) Förklara vad som kännetecknar en förnybar resurs. b) Ge ytterligare två exempel på förnybara resurser. Kartorna visar att mängden torsk har minskat kraftigt i norra Atlanten. Minskningen beror till stor del på hur fisket har bedrivits i området. Hur kan fisket bli mer hållbart? Ge olika förslag och resonera om styrkor och svagheter med förslagen. 12 25 Den globala uppvärmningen märks extra tydligt i Arktis. Medeltemperaturen ökar vilket gör att glaciärer och havsis smälter. Eftersom förändringen går så fort, hinner växter och djur inte anpassa sig. Isbjörnen är bara en djurart som hotas på grund av klimatförändringarna. Jordens klimat har förändrats flera gånger på grund av naturliga orsaker. a) Vilka två naturliga orsaker finns till klimatförändringar? o Jordskred o Vulkanutbrott o Förändrade havsströmmar o Orkaner o Tidvatten o Översvämningar
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • Om eleven angett korrekt svarsalternativ. • Om elevens förklaring är relevant. • I vilkens utsträckning elevens förklaring innehåller enkla/komplexa orsakssamband. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver konsumtion utan att koppla till hållbar utveckling eller globala orsak-verkan-samband.
ARKTIS FISK (a): Vilka två naturliga orsaker finns till klimatförändringar? o Jordskred o Vulkanutbrott o Förändrade havsströmmar o Orkaner o Tidvatten o Översvämningar
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • Om eleven angett korrekt svarsalternativ. • Om elevens förklaring är relevant. • I vilkens utsträckning elevens förklaring innehåller enkla/komplexa orsakssamband. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver konsumtion utan att koppla till hållbar utveckling eller globala orsak-verkan-samband.
ARKTIS FISK (b): Ge ytterligare två exempel på förnybara resurser. Kartorna visar att mängden torsk har minskat kraftigt i norra Atlanten. Minskningen beror till stor del på hur fisket har bedrivits i området. Hur kan fisket bli mer hållbart? Ge olika förslag och resonera om styrkor och svagheter med förslagen. 12 25 Den globala uppvärmningen märks extra tydligt i Arktis. Medeltemperaturen ökar vilket gör att glaciärer och havsis smälter. Eftersom förändringen går så fort, hinner växter och djur inte anpassa sig. Isbjörnen är bara en djurart som hotas på grund av klimatförändringarna. Jordens klimat har förändrats flera gånger på grund av naturliga orsaker.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • Om eleven angett korrekt svarsalternativ. • Om elevens förklaring är relevant. • I vilkens utsträckning elevens förklaring innehåller enkla/komplexa orsakssamband. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver konsumtion utan att koppla till hållbar utveckling eller globala orsak-verkan-samband.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR: R 13 Idag är de flesta klimatforskare eniga om att vi människor bidrar till klimatförändringarna. b) Vilka två aktiviteter bidrar till den globala uppvärmningen? o Utsläpp av radioaktiva ämnen o Förbränning av fossila bränslen o Kalkning av sjöar och vattendrag o Utbyggnad av vindkraftverk o Överfiske i haven o Metangasutsläpp från risodlingar Befolkningen i världens länder bidrar olika mycket till klimatförändringarna. c) I vilka två länder är utsläppen av koldioxid störst räknat per person? o Australien o Indien o Peru o USA o Kina o Somalia Genom olika åtgärder skulle klimatförändringarna kunna bromsas. d) Vilka två åtgärder kan bidra till att bromsa den globala uppvärmningen? o Konstbevattna mer o Minska avverkningen av skog o Använda mer energi från naturgas o Bygga ut vattenkraften o Öka handeln mellan världens länder o Avveckla kärnkraften Även du kan bidra till att bromsa klimatförändringarna. e) Vilka två val kan du själv göra för att bidra till att bromsa den globala uppvärmningen? o Välja att åka kollektivt (buss eller tåg) istället för bil o Handla grönsaker från uppvärmda växthus o Välja produkter med lägre fetthalt t.ex. mellangrädde o Tacka nej till reklam i brevlådan o Låta elektriska apparater stå på standby istället för att stängas av helt o Äta nötkött istället för kyckling 14
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta förklaringar till att befolkningspyrami- derna ser olika ut. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller enkla/komplexa orsakssamband. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår både från ursprungsbefolkningen och övriga befolkningen. Beskrivning av relevanta förklaringar till att befolkningspyrami- derna ser olika ut. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller enkla/komplexa orsakssamband. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår både från ursprungsbefolkningen och övriga befolkningen. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A Eleven tar upp en rele
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – KLIMATFÖRÄNDRINGAR.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR (b): Vilka två aktiviteter bidrar till den globala uppvärmningen? o Utsläpp av radioaktiva ämnen o Förbränning av fossila bränslen o Kalkning av sjöar och vattendrag o Utbyggnad av vindkraftverk o Överfiske i haven o Metangasutsläpp från risodlingar Befolkningen i världens länder bidrar olika mycket till klimatförändringarna.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta förklaringar till att befolkningspyrami- derna ser olika ut. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller enkla/komplexa orsakssamband. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår både från ursprungsbefolkningen och övriga befolkningen. Beskrivning av relevanta förklaringar till att befolkningspyrami- derna ser olika ut. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller enkla/komplexa orsakssamband. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår både från ursprungsbefolkningen och övriga befolkningen. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A Eleven tar upp en rele
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – KLIMATFÖRÄNDRINGAR.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR (c): I vilka två länder är utsläppen av koldioxid störst räknat per person? o Australien o Indien o Peru o USA o Kina o Somalia Genom olika åtgärder skulle klimatförändringarna kunna bromsas.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta förklaringar till att befolkningspyrami- derna ser olika ut. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller enkla/komplexa orsakssamband. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår både från ursprungsbefolkningen och övriga befolkningen. Beskrivning av relevanta förklaringar till att befolkningspyrami- derna ser olika ut. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller enkla/komplexa orsakssamband. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår både från ursprungsbefolkningen och övriga befolkningen. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A Eleven tar upp en rele
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – KLIMATFÖRÄNDRINGAR.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR (d): Vilka två åtgärder kan bidra till att bromsa den globala uppvärmningen? o Konstbevattna mer o Minska avverkningen av skog o Använda mer energi från naturgas o Bygga ut vattenkraften o Öka handeln mellan världens länder o Avveckla kärnkraften Även du kan bidra till att bromsa klimatförändringarna.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta förklaringar till att befolkningspyrami- derna ser olika ut. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller enkla/komplexa orsakssamband. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår både från ursprungsbefolkningen och övriga befolkningen. Beskrivning av relevanta förklaringar till att befolkningspyrami- derna ser olika ut. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller enkla/komplexa orsakssamband. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår både från ursprungsbefolkningen och övriga befolkningen. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A Eleven tar upp en rele
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – KLIMATFÖRÄNDRINGAR.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR (e): Vilka två val kan du själv göra för att bidra till att bromsa den globala uppvärmningen? o Välja att åka kollektivt (buss eller tåg) istället för bil o Handla grönsaker från uppvärmda växthus o Välja produkter med lägre fetthalt t.ex. mellangrädde o Tacka nej till reklam i brevlådan o Låta elektriska apparater stå på standby istället för att stängas av helt o Äta nötkött istället för kyckling 14
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven tar upp relevanta förklaringar till att befolkningspyrami- derna ser olika ut. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller enkla/komplexa orsakssamband. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår både från ursprungsbefolkningen och övriga befolkningen. Beskrivning av relevanta förklaringar till att befolkningspyrami- derna ser olika ut. • I vilken utsträckning elevens resonemang innehåller enkla/komplexa orsakssamband. • I vilken utsträckning elevens resonemang utgår både från ursprungsbefolkningen och övriga befolkningen. Beskrivning av progressionen Belägg för nivå E Belägg för nivå C Belägg för nivå A Eleven tar upp en rele
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – KLIMATFÖRÄNDRINGAR.
ISARNA SMÄLTER: R Klimatförändringen får stora konsekvenser i Arktis. Glaciärer smälter i snabbare takt och havsisens utbredning har minskat kraftigt. Sommarisens utbredning 2012 Isens genomsnittliga utbredning på sommaren (de senaste 30 åren). 15 26 Om den globala uppvärmningen av klimatet inte stoppas kommer sannolikt glaciärer och havsis fortsätta att smälta. Vilka konsekvenser skulle smältande havsis och glaciärer kunna få? Resonera utifrån följande perspektiv: Människa – Samhälle – Miljö Lokalt (i Arktis) – Globalt På kort sikt – På lång sikt 16 Ordinarie färdrutt Nordostpassagen Nordostpassagen är sjövägen som går mellan Atlanten och Stilla havet, norr om Europa och Asien. Första gången ett skepp färdades genom Nordost- passagen var åren 1878-1880. Det var en svensk expedition, ledd av Adolf Erik Nordenskiöld, som lyckades med denna svåra resa. Det tog lång tid eftersom skeppet Vega frös fast i isen under tio månader. Eftersom havsisen i Arktis smälter blir vägen genom Nordostpassagen isfri allt oftare. Under 2012 färdades ett 40-tal fartyg genom Nordost- passagen. Fem år tidigare var den siffran noll.
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • Om det framgår att eleven förstår att en förnybar resurs hela tiden återskapas. • Om eleven ger
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
NORDOSTPASSAGEN: N 1 2 3 1 2 3 4 5 6 4 17 27 28 Tänk dig att du reser från Norge till Japan genom Nordostpassagen. I vilken ordning skulle du passera följande platser? a) Skriv namnen i rätt ordning. Nordkap, Berings sund, Kolahalvön, Hokkaido 1. 2. 3. 4. Tänk dig att du reser från Norge till Japan med den ordinarie färdrutten. I vilken ordning skulle du passera följande platser? b) Skriv namnen i rätt ordning. Sri Lanka, Suezkanalen, Gibraltar sund, Sumatra, Storbritannien, Röda havet 1. 2. 3. 4. 5. 6. Nordostpassagen och den ordinarie färdrutten ringar tillsammans in en kontinent som består av både Europa och Asien. Vad kallas denna kontinent? Svar: 18
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning eleven ger relevanta förslag till hur fisket kan bli mer hållbart. • I vilkens utsträckning förslaget underbyggs med enkla/komplexa orsakssamband. • Om eleven problematiserar sitt förslag genom att ange relevanta styrkor alternativt svagheter med förslaget/förslagen. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
SVALBARD KANADA ALASKA RYSSLAND: D Planerad Pipeline Pipeline för olja och gas Områden med olja och gas Gruva Gas Olja
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter • I vilken utsträckning elevens svar visar på aspekter av resonemang om orsaker till kli- matförändringar (t.ex. orsaker kopplade till natur, människor och samhällen), vilket visas i antal korrekta svar. Beskrivning av
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov B (2014) – SVALBARD KANADA ALASKA RYSSLAND.
Nationella prov är en av de mest pålitliga indikatorerna på vad svenska elever faktiskt förväntas kunna vid en viss årskurs eller kurs.
Detta Delprov i geografi från 2014 ger en konkret bild av kunskapsmål, uppgiftstyper och bedömningsfokus just det året.
Genom att studera äldre prov ser lärare mönster i hur Skolverket och lärosätena formulerar uppgifter, vilka aspekter som värderas högt och hur kraven utvecklas över tid (särskilt inför Lgr22 och Gy25).