18 av 18 uppgifter har facit eller bedömningskriterier från UU.
Officiell källa är alltid den auktoritativa versionen. Lokala kopior är arkiverade här för bekvämlighet och långsiktig tillgänglighet.
Allt material är offentligt och fritt från sekretess enligt Skolverkets riktlinjer. Kontrollera alltid ursprungskällan för eventuella uppdateringar.
Var ligger platserna: Var ligger platserna? 8 3 2 4 11 0 75 9 6 3 1 Gibraltar sund Saharaöknen Arabiska halvön Godahoppsudden Guineabukten Victoriasjön Medelhavet Atlanten Röda havet Indiska oceanen Studera satellitbilden och para ihop de geografiska namnen med rätt siffra. Skriv rätt siffra på raden efter varje namn. 4
Facit: Bedömningskriterier: Bedömningsaspekter * Visar eleven i sitt svar att hon/han förstår att monsunklimat innebär en tydlig årstidsvariation i nederbörden? Beskrivning av relevanta förklaringar till att bergsområdet är glesbefolkat. * I vilken utsträckning innehåller förklaringarna enkla/komplexa orsakssamband? Beskrivning av progressionen Belägg för E Belägg för C Eleven anger en relevant förklaring till att bergsområdet är glesbefolkat. Förklaringen inne- håller ett enkelt orsakssamband: Exempel på enkelt orsakssam- band: Det bor färre människor i höga berg eftersom klimatet är kallt där. Eleven anger minst två relevanta förklaringar till att bergsområdet är glesbefolkat. Åtminstone en av förklaringarna innehåll
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A (2013) – Var ligger platserna.
Tillgång till rent vatten: Tillgång till rent vatten 10 Studera kartorna till höger. Vilket/vilka samband kan du se mellan HDI (se förklaring på nästa sida) och tillgång till rent vatten? Ge exempel. En av tio människor i världen har inte tillgång till rent dricksvatten. Nästan två av fem människor i världen saknar tillgång till en toalett. Brist på rent vatten och toaletter är främst ett problem för människor som är fattiga. Barn är särskilt utsatta. (Källa: WHO) 19 Human Development Index (HDI) är ett standardsätt att mäta välfärd. Ett jämförande mått på förväntad livslängd, läskunnighet, utbildning och levnadsstandard för länder i världen. Rent vatten HDI Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten i procent Uppgift saknas Uppgift saknas Hög Medel Låg 2013 Norstedts Kartor, Stockholm 20 Vatten, hälsa och utveckling Brist på rent vatten är ett stort problem för många människor. Brist på rent vatten påverkar barnens hälsa, villkor och framtid. Det har också stor betydelse för ett lands möjligheter att utvecklas. 21
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för E Belägg för C Eleven visar att hon/han kan se något samband mellan HDI och tillgång till rent vatten. Eleven visar att hon/han kan se något samband mellan HDI och tillgång till rent vatten. Eleven konkretiserar detta sam- band genom att hänvisa till något el- ler några relevanta länder/områden där sambandet syns. Korrekta svar Exempel på elevsvar E Lågt HDI = lite vatten Kommentar: Eleven visar på ett enkelt samband mellan HDI och tillgång till vatten. Exempel på elevsvar C Det är olika men i t.ex. Sverige ser man att det är högt HDI och mycket vatten. Kommentar: Eleven ser ett samband och konkretiserar detta med ett relevant land. 24 11 Uppgiftsformulering Förklara på vilka olika sätt tillgång till rent vatten kan förbättra: a) Barnens hälsa, villkor och framtid: Uppgiften prövar följande del av kunskapskravet Eleven kan resonera om olika ekologi
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A (2013) – Tillgång till rent vatten.
Vatten, hälsa och utveckling: 11 Förklara på vilka olika sätt tillgång till rent vatten kan förbättra: a) Barnens hälsa, villkor och framtid: b) Ett lands möjligheter att utvecklas: 22 Torsk fångas i Nordsjön och fryses direkt på båten. Torsken fraktas till Rotterdam där den lastas på en båt till Kina. Torsken anländer till Kina. Lastbilar tar den till fiskfabriken där torsken delas upp i block. Visste du att fiskpinnen du äter kan ha rest mer än 4 000 mil innan den hamnar på din tallrik? Så här kan det gå till:
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för E Belägg för C Belägg för A Elevens förklaring innehåller ett enkelt orsakssamband. Exempel på enkel
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A (2013) – Vatten, hälsa och utveckling.
Nya produktionsmönster: Nya produktionsmönster 1 5 2 4 1 2 3 23 Torskblocken fraktas tillbaka till Europa. På en fabrik i Frankrike görs torskblocken till fiskpinnar. Lastbilar kör fiskpinnarna till Sverige. 3 4 5 24 Nya produktionsmönster Många industrier har flyttat produktionen från Europa och Nordamerika till länder i Asien och Afrika. Det här exemplet handlar om fisk men det finns många andra varor där utvecklingen har varit ungefär densamma. 12 Kostnader Handel Löner Arbetskraft Transport Teknik a) Resonera om olika orsaker till det förändrade sättet att hantera fisk. Ta hjälp av begreppen i rutan. 25 b) Vilka konsekvenser kan det förändrade sättet att hantera fisk leda till? Ta hjälp av begreppen i rutan. Arbetstillfällen Miljö Konkurrens Hållbar utveckling Producent Konsument 26 Migration Migration innebär att människor av olika anledningar rör sig över landsgränser, frivilligt eller ofrivilligt. När människor flyttar över längre avstånd innebär det ofta ett stort och livsavgö- rande beslut. 27
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Nya produktionsmönster Belägg för E Belägg för C Belägg för A Eleven anger en relevant orsak till förändringen. Elevens förklaring innehåller ett enkelt orsakssam- band. Exempel på enkelt orsaks- samband: En orsak till att det ser ut så här är att lönerna är lägre i Asien. Eleven anger två relevanta orsaker till förändringen. Minst en av dessa innehåller ett komplext orsakssamband. Exempel på komplext orsakssam- band: En orsak till att det ser ut så här är att lönerna är lägre i Asien och att företagen på så sätt kan tjäna mer pengar på sin produkt. Eleven använder vid något tillfälle geografiska begrepp i relevanta sammanhang. Eleven anger två relevanta orsaker till förändringen. Minst en av dessa innehåller ett kom- plext orsakssamband. Exempel på komplext orsaks- samband, se C. I sitt resonemang visar eleven att hon/han kan förklara förändring- en utifrån
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver konsumtion utan att koppla till hållbar utveckling eller globala orsak-verkan-samband.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A (2013) – Nya produktionsmönster.
Migration: 13 Vilka olika orsaker finns till att människor väljer att flytta från ett land till ett annat? Resonera med hjälp av begreppen i rutan: Permanent migration Kön Tillfällig migration Sexualitet Frivillig migration Klass Påtvingad migration Etnicitet 28 14
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Belägg för E Belägg för C Belägg för A Eleven anger minst två relevanta orsaker till migration. Elevens resonemang innehåller enkla orsakssamband, t.ex: En orsak kan vara krig. Eftersom krig är farligt tvingas människor fly. Eleven anger minst två relevanta orsaker till migration. En av följande bedömningsaspekter uppfylls: Elevens resonemang innehåller komplexa orsakssamband, t.ex: Om landets ekonomi är svag kan det leda till arbetslöshet som i sin tur leder till migration av arbetskraft. eller I sitt resonemang visar eleven att hon/han kan ange orsaker till migration utifrån något av följande perspektiv; kön, sexualitet, klass, etnicitet. Eleven använder vid något tillfälle geografiska begrepp i relevanta sam- manhang. Eleven anger minst två rele- vanta orsaker till migration. Båda av följande bedömnings- aspekter uppfylls: Elevens resonemang innehåller kom
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
Att visa befolkningsutveckling: Att visa befolkningsutveckling En befolkningspyramid visar befolkningen i ett land ett visst år. Här visas Japans befolkning år 1950, 2010 samt en prognos för 2050. År 1950 År 2010 År 2050 2 Kvinnor Män 0,5 1,0 10 20 30 40 80 50 70 90 100 60 0,5 1,0 Kvinnor Män 0,5 1,0 prognos 10 20 30 40 80 50 70 90 100 60 0,5 1,0 Kvinnor Män 0,5 1,0 10 20 30 40 80 50 70 90 100 60 0,5 1,0 Ålder Ålder Ålder Antal miljoner per årskull Antal miljoner per årskull Antal miljoner per årskull Svara på frågorna genom att sätta ett kryss i rätt ruta. Kan en befolkningspyramid användas för att ta reda på: Antal miljoner per årskull Antal miljoner per årskull Antal miljoner per årskull JA NEJ Hur stora olika årskullar är? o o Hur många turister som besöker ett land? o o Hur stor andel av befolkningen som kan läsa och skriva? o o Hur stor invandring och utvandring ett land har? o o Hur fördelningen mellan kvinnor och män ser ut i olika årskullar? o o Hur stor andel av befolkningen som arbetar med jordbruk? o o Hur stor andel av befolkningen som är barn? o o 5 3 Studera befolkningspyramiderna för Japan år 1950 och 2010. a) Vilka förändringar har skett? Kryssa för två alternativ. Andelen barn i åldern 0-10 år har ökat. o Andelen personer över 60 år har minskat. o Medellivslängden har ökat. o Kvinnornas andel av befolkningen har ökat kraftigt. o Kvinnorna föder i genomsnitt färre barn. o Studera befolkningsp
Facit: Kan en befolkningspyramid användas för att reda på: ja nej Hur stora olika årskullar är? x Hur många turister som besöker ett land? x Hur stor andel av befolkningen som kan läsa och skriva? x Hur stor invandring och utvandring ett land har? x Hur fördelningen mellan kvinnor och män ser ut i olika årskullar? x Hur stor andel av befolkningen som arbetar med jordbruk? x Hur stor andel av befolkningen som är barn? x 9
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A (2013) – Att visa befolkningsutveckling.
BNP per capita och medellivslängd: BNP per capita och medellivslängd BNP (Bruttonationalprodukt) är ett mått på ett lands ekonomi. BNP är det totala värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under ett år. Genom att dela BNP med antalet invånare får man fram landets BNP per capita. a) Studera tabellen och diagrammet och ange vilka tre länder som är markerade med röd, grön och blå symbol. Brasilien, Etiopien och Slovakien finns med i tabellen men saknas i diagrammet. b) Sätt ett kryss för dessa länder på rätt plats i diagrammet så att man kan läsa av ländernas BNP per capita och medellivslängd. Markera Brasilien med B, Etiopien med E och Slovakien med S. 4 7 Land BNP per capita i US dollar Medellivslängd Afghanistan 900 48 Albanien 7 500 77 Brasilien 11 500 73 Etiopien 1 000 59 Japan 34 000 83 Nigeria 2 500 51 Ryssland 15 500 69 Slovakien 22 000 75 Sverige 38 500 81 USA 47 000 78 Vietnam 3 000 75 Sydafrika 10 500 52 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 0 10000 20000 30000 40000 50000 Medellivslängd 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 I diagrammet nedan har ländernas BNP per capita och medellivslängd lagts in. Medellivslängd BNP per capita i dollar Tabellen nedan visar BNP per capita och medellivslängd. 8 BNP per capita och medellivslängd BNP per capita i US dollar 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 0 10 000 40 000 50 000 Medellivslängd
Facit: a) Alternativ tre: Medellivslängden har ökat Alternativ fem: Kvinnorna föder i genomsnitt färre barn b) Alternativ ett: Japans befolkning kommer att minska Alternativ två: Medellivslängden för kvinnor kommer att öka. c) Alternativ ett: Kvinnor föder färre barn Alternativ fyra: Medellivslängden ökar. Kommentar: Om eleven har kryssat för fler än två alternativ på en av delfrågorna så blir svaret på hela delfrå- gan ogiltigt, dvs. eleven får 0 korrekta svar på den delfrågan. 10
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A (2013) – BNP per capita och medellivslängd.
BNP-diagram och resonemang: Eleverna i en klass ska redovisa ett arbete om olika faktorer som påverkar medellivslängden i ett land. Maja använder diagrammet (se nedan) för att visa att det finns ett tydligt samband mellan ett lands BNP per capita och medellivslängden för landets invånare. Ali kommer med invänd- ningar och menar att diagrammet också visar på att det finns undantag från det sambandet. 9 c) Förklara hur Maja kan använda diagrammet för att styrka sitt påstående om sambandet mellan BNP per capita och medellivslängd. Förklara också hur Ali kan använda diagrammet för att ifrågasätta detta samband. Vilka länder kan Maja och Ali lyfta fram som bevis för sina påståenden? 10
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Antalet korrekta svar på frågorna 4 a och 4 b räknas samman och bedöms enligt beskrivning av progressionen nedan. Belägg för E Belägg för C Belägg för A 2-3 korrekta svar 4-5 korrekta svar 6 korrekta svar Korrekta svar Max antal korrekta svar (4 a och b): 6 a) Vietnam Albanien Sverige BNP per capita och medellivslängd 11 Kommentar: Kryssen visar var värdena för respektive land ska placeras i diagrammet. För att svaret ska vara korrekt får felmarginalen vara högst 1000 $ eller 3 år. b) 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 0 10000 20000 30000 40000 50000 Medellivslängd BNP per capita i dollar Medellivslängd och BNP/capita B X X XE S 12 4 Uppgiftsformulering c) Förklara hur Maja kan använda diagrammet för att styrka sitt påstående om sambandet mellan BNP per capita och medellivslängd. Förklara också hur Ali kan använda diagrammet för att ifrågasätta detta samband. V
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A (2013) – BNP-diagram och resonemang.
Klimat: 5 a) Vad kallas de olika klimatzonerna? Skriv rätt begrepp vid rätt bokstav. Välj bland begreppen i rutan. Klimatet är ett medelvärde av vädret under 30 år. Klimatet studeras genom att mäta temperatur, nederbörd och vindar. Om man utgår från temperaturen delas jorden in i fyra olika klimatzoner. Kartan visar de fyra klimatzonerna. Klimat A B Polarzonen Tropiska zonen Subtropiska zonen Tempererade zonen C D A B C D 11 a b c d b) I vilken klimatzon är fotografierna tagna? Skriv namnet på klimatzonen under bilderna. 12
Facit: a) Vad kallas de olika klimatzonerna? A) Polarzonen B) Tempererade zonen C) Subtropiska zonen D) Tropiska zonen b) I vilken klimatzon är fotografierna tagna? A) Tempererade zonen B) Tropiska zonen C) Subtropiska zonen D) Polarzonen
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Klimatförändringar (a): Fler och kraftigare orkaner Ett område som kan drabbas av detta är: Förklara varför just detta område kan drabbas av fler och kraftigare orkaner: De markerade områdena på kartan kan drabbas av klimatförändringarna på olika sätt. Ge exempel på ett område som kan drabbas av: 13
Facit: Bedömningskriterier: Belägg för E Belägg för C Belägg för A Eleven kopplar en konsekvens till ett relevant område. Förklaringen är relevant och be- står av ett enkelt orsakssamband. Exempel på enkla orsakssamband: Ex 1. Eftersom X brukar drabbas av orkaner blir det väl fler orkaner där. Ex 2. När havsytan stiger är risken för översvämning stor i område Y eftersom det ligger nära havet. Ex 3. Eftersom det redan är öken i Z. Eleven kopplar två konsekvenser till relevanta områden. Förklaringarna är relevanta och minst en av förklaringarna består av ett komplext orsakssamband. Övriga består av enkla orsakssam- band. Exempel på komplexa orsaks- samband: Ex 1. När havet blir varmare blir det fler orkaner längs kusterna och område X ligger vid en kust. Ex 2. Område Z är ett ökenområde och klimatförändringarna kan för- stärka det klimat som redan är där. Eleven använder vid något tillfälle geografiska begrepp i rele
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A (2013) – Klimatförändringar.
Klimatförändringar (b): Att havsnivån höjs Ett område som kan drabbas av detta är: Förklara varför just detta område kan drabbas av höjda havsnivåer:
Facit: Bedömningskriterier: Belägg för E Belägg för C Belägg för A Eleven kopplar en konsekvens till ett relevant område. Förklaringen är relevant och be- står av ett enkelt orsakssamband. Exempel på enkla orsakssamband: Ex 1. Eftersom X brukar drabbas av orkaner blir det väl fler orkaner där. Ex 2. När havsytan stiger är risken för översvämning stor i område Y eftersom det ligger nära havet. Ex 3. Eftersom det redan är öken i Z. Eleven kopplar två konsekvenser till relevanta områden. Förklaringarna är relevanta och minst en av förklaringarna består av ett komplext orsakssamband. Övriga består av enkla orsakssam- band. Exempel på komplexa orsaks- samband: Ex 1. När havet blir varmare blir det fler orkaner längs kusterna och område X ligger vid en kust. Ex 2. Område Z är ett ökenområde och klimatförändringarna kan för- stärka det klimat som redan är där. Eleven använder vid något tillfälle geografiska begrepp i rele
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A (2013) – Klimatförändringar.
Klimatförändringar (c): Torka Ett område som kan drabbas av detta är: Förklara varför just detta område kan drabbas av torka: 14
Facit: Bedömningskriterier: Belägg för E Belägg för C Belägg för A Eleven kopplar en konsekvens till ett relevant område. Förklaringen är relevant och be- står av ett enkelt orsakssamband. Exempel på enkla orsakssamband: Ex 1. Eftersom X brukar drabbas av orkaner blir det väl fler orkaner där. Ex 2. När havsytan stiger är risken för översvämning stor i område Y eftersom det ligger nära havet. Ex 3. Eftersom det redan är öken i Z. Eleven kopplar två konsekvenser till relevanta områden. Förklaringarna är relevanta och minst en av förklaringarna består av ett komplext orsakssamband. Övriga består av enkla orsakssam- band. Exempel på komplexa orsaks- samband: Ex 1. När havet blir varmare blir det fler orkaner längs kusterna och område X ligger vid en kust. Ex 2. Område Z är ett ökenområde och klimatförändringarna kan för- stärka det klimat som redan är där. Eleven använder vid något tillfälle geografiska begrepp i rele
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Varför denna uppgift är viktig
Geografi åk 9 Delprov A (2013) – Klimatförändringar.
Jordens gradnät: Jordens gradnät 30˚N, 120˚O 60˚S, 30˚O 60˚N, 90˚V 0º 0º 30º 30º 30º 30º 60º 60º 60º 0º 30º 30º 60º 60º 60º 90º 90º 120º 120º 150º 150º 180º 180º 0º 30º 30º 60º 60º 90º 90º 120º 120º 150º 150º 180º 180º 7 Svar: I den här uppgiften ska du markera olika platser på världskartan med hjälp av jordens gradnät. Rita kryss på kartan vid följande koordinater: Bind samman kryssen du har ritat med streck. Vilken figur har du ritat? 15 8
Facit: Kommentar: Det som bedöms är elevens markering av de tre koordinaterna. I uppgiften ombeds eleven att binda samman koordinaterna och sedan namnge den figur som visar sig. Dessa moment ska inte vägas in i bedömningen. Det innebär alltså att det är irrelevant om eleven svarat kvadrat istället för triangel. Huvudsaken är att koordinaterna ritats på rätt plats. 20
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Naturresurser: Naturresurser Bilderna visar olika naturresurser. Naturresurserna kan delas in i två kategorier, förnybara och icke förnybara resurser. Vilka fyra resurser är förnybara? Sätt kryss i rutorna. Fler än fyra kryss gör svaret ogiltigt. Skog Guld Vatten Olja Stenkol Järnmalm Vind Naturgas Sol 16 Ett vindkraftverk utvinner energi från vinden. Idag pågår en snabb utbyggnad av vindkraft runtom i världen. Det finns många som är positiva till detta, men många är också kritiska.
Facit: Följande alternativ är korrekta: Sol Vatten Skog Vind Kommentar: Om eleven har kryssat för fler än fyra alternativ så blir svaret på frågan ogiltigt, dvs. eleven får 0 korrekta svar. 21
Vanliga missförstånd bland elever
Elever svarar utan att använda geografins begrepp och perspektiv (Människa–Natur, Individ–Samhälle) tydligt.
Vindkraft: Nej till nya vindkraftverk! I vårt landskap planeras 180 vindkraftverk. Istället för att betrakta vårt vackra berg i solnedgången ska vi nu titta på de fula vindkraftverken. Vi som bor i området kommer att få sämre hälsa på grund av ett ständigt buller och blinkande sken dygnet runt. Turismen som har varit stor i området kommer att drabbas hårt. Vem vill vandra i ett landskap som präglas av stora flaxande vingar? Dessutom kan djurlivet störas. Framförallt oroar jag mig över att fågellivet kan skadas. Politiker, ta ert ansvar och stoppa byggandet av vindkraftverken! /Maria Vindkraft Läs mailet och besvara fråga 9 på nästa sida. Nej till nya vindkraftverk! Maria 17 9 Skriv ett svar till Maria där du resonerar om fördelarna med vindkraft. Lyft fram olika argument för vindkraft och använd begrepp från rutan i ditt svar. Tänk också på att belysa frågan utifrån olika perspektiv (lokalt-globalt, dåtid-nutid, individ-samhälle). Förnybar energi Klimatförändringar Hållbar utveckling Fossila bränslen 18
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Vindkraft Belägg för E Belägg för C Belägg för A Eleven anger en relevant fördel med vindkraft. Elevens förklaring- ar innehåller ett enkelt orsaks- samband. Exempel på ett enkelt orsaks- samband: Vindkraft är bra för miljön därför att det inte ger några farliga utsläpp. Eleven anger minst två relevanta fördelar. Elevens förklaringar inne- håller komplexa orsakssamband. Exempel på ett komplext orsaks- samband: Vindkraft är bra för miljön därför att det inte ger några farliga utsläpp vilket i sin tur kan göra att klimatförändringarna stoppas. Eleven använder vid något tillfälle geografiska begrepp i relevanta sam- manhang. Eleven anger minst två relevan- ta fördelar. Elevens förklaringar innehåller komplexa orsaks- samband. Exempel på ett komplext or- sakssamband, se belägg för C. I sitt resonemang visar eleven att hon/han kan värdera vindkraftens fördelar/nac
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver konsumtion utan att koppla till hållbar utveckling eller globala orsak-verkan-samband.
K K K: K 15 20 21 Områden kring floder är ofta tätbefolkade. Så är det även kring floden Ganges i Indien. Vilka olika förklaringar finns till att områden vid floder ofta är tätbefolkade? Resonera: Ganges är en av de floder i världen som innehåller mest vatten. Men på senare tid har mängden vatten som slutligen når havet minskat kraftigt. Vad kan det finnas för olika orsaker till detta? Resonera: 16 Kusten Nu är du framme vid kusten i Bangladesh. Här slutar floden sin resa. Ganges har runnit samman med floden Brahmaputra och vattnet från de båda floderna strömmar ut i Bengaliska viken. Det här är ett av de mest tätbefolkade områdena i världen. 3 Information om kusten 17 Vid kusten finns världens största mangroveskog. Miljontals människor är beroende av mangroven. De fiskar, samlar byggmaterial och använder växter från mangroveskogen som medicin. Skogen skyddar även mot hårda vindar och vågor. Idag avverkas mangroveskogarna i snabb takt. Den främsta orsaken till detta är att ge plats för odlingar av jätteräkor som exporteras till rika länder. I en rapport från Världsbanken varnas för att jordens klimat kommer att bli 4 grader varmare. Det kan innebära att havsytans nivå höjs med 1-2 meter. Kartan visar vilka områden som kan hamna under vatten om havsytans nivå höjs. 1m 2m 3m 5m
Facit: Bedömningskriterier: Beskrivning av progressionen Antalet korrekta svar på frågorna 4 a och 4 b räknas samman och bedöms enligt beskrivning av progressionen nedan. Belägg för E Belägg för C Belägg för A 2-3 korrekta svar 4-5 korrekta svar 6 korrekta svar Korrekta svar Max antal korrekta svar (4 a och b): 6 a) Vietnam Albanien Sverige BNP per capita och medellivslängd 11 Kommentar: Kryssen visar var värdena för respektive land ska placeras i diagrammet. För att svaret ska vara korrekt får felmarginalen vara högst 1000 $ eller 3 år. b) 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 0 10000 20000 30000 40000 50000 Medellivslängd BNP per capita i dollar Medellivslängd och BNP/capita B X X XE S 12 4 Uppgiftsformulering c) Förklara hur Maja kan använda diagrammet för att styrka sitt påstående om sambandet mellan BNP per capita och medellivslängd. Förklara också hur Ali kan använda diagrammet för att ifrågasätta detta samband. V
Vanliga missförstånd bland elever
Elever beskriver kartan ytligt utan att använda geografiska begrepp (t.ex. topografi, klimat, resurser).
Nationella prov är en av de mest pålitliga indikatorerna på vad svenska elever faktiskt förväntas kunna vid en viss årskurs eller kurs.
Detta Delprov i geografi från 2013 ger en konkret bild av kunskapsmål, uppgiftstyper och bedömningsfokus just det året.
Genom att studera äldre prov ser lärare mönster i hur Skolverket och lärosätena formulerar uppgifter, vilka aspekter som värderas högt och hur kraven utvecklas över tid (särskilt inför Lgr22 och Gy25).